Är icke-inkluderande reklam förenligt med SL:s arbetsgivaransvar?

Den här veckan annonserar Sverigedemokraterna i Östermalms tunnelbana. Reaktionerna har varit mycket starka. Flera medarbetare inom tunnelbanan har vittnat om att de känner sig olustiga inför budskapet och tvekar att gå till jobbet. Frågor om reklamen är förenlig med SL:riktlinjer och uppdrag har rests.

SD Östermalmstorg 2

Först: vem ansvarar för vad?
Stockholms Läns Landsting (SLL) upphandlar vem som ska sköta tunnelbanan i Stockholm. Just nu är det företaget MTR som har det ansvaret. SLL äger 100% av aktiebolaget Stockholm Lokaltrafik (SL). SL är enkelt uttryckt ansvarig för spårdriften och stationerna i Stockholms kollektivtrafik.

Vilka sociala hållbarhets riktlinjer har MTR och SLL?
Så här står det på MTR:s ”Jobba hos oss” sida:

MTR speglar dagens mångfald i samhället. Vår grundsyn är att alla ska behandlas lika oavsett religion, kultur, kön eller sexuell läggning. Våra medarbetares mänskliga rättigheter är därmed en självklarhet. Mångfald är någonting positivt som bidrar till våra framgångar.

På Stockholm Läns Landstings sida om socialt ansvarstagande står följande:

Landstinget ska bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet för länets invånare. Vi strävar efter att utjämna olikheter som uppstått när invånare behandlats olika utifrån kön, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder eller andra individuella egenskaper. Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet omfattar alla landstingets verksamheter, både ur ett medborgar- och ett arbetsgivarperspektiv. Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för: 1. att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt 2. att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuellt funktionshinder eller andra individuella egenskaper 3. att resurserna fördelas rättvist och jämställt

Riktlinjer för reklam
SL:s riktlinjer för reklam i tunnelbanan är inte utformade så att det går att stoppa ickeinkluderande-budskap i dagsläget. Eller i vilket fall så väljer SL att inte att stoppa kampanjen. Sådan här reklam skulle aldrig förekomma i Londons kollektivtrafik. I Transport of London:s ”Advertising policy” står det under punkt 7.2:

Section 404 of the GLA Act provides that when exercising its functions, the Authority, including the Mayor, have a duty to have regard to the need – (a) ‘to promote equality of opportunity for all persons irrespective of their race, sex, disability, age, sexual orientation or religion; (b) to eliminate unlawful discrimination; and (c) to promote good relations between persons of different racial groups, religious beliefs and sexual orientation.’

För mig är det är en självklarhet att SLL, SL och MTR som är stora arbetsgivare med medarbetare som speglar hela Sverige ska stå för inkluderande värderingar och därmed förbjuda icke-inkluderande budskap i i kollektivtrafiken.

Tillägg 5 aug: I USA har debatten om politiska och stötande budskap pågått en längre tid. I våras beslutade MTA i New York att förbjuda politisk reklam. Liknande beslut har tagits i Philadelphia och Chicago.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Välj de tre förmåner du helst skulle vilja ha!

I förra inlägget så pratade vi om äggfrysning som löneförmån. Nu tänkte jag att ni skulle få säga vad ni vill ha för förmåner:

Jag har valt att inte ta med kaffe, frukt och extra semestervecka som kompensation för obetald övertid eftersom de anses som en självklar del av arbetslivet.

Publicerat i Attraktiv arbetsgivare | Märkt | 1 kommentar

Frysta ägg som löneförmån

Som ni säkert hört har 220 000 svenska kvinnor nu möjlighet att frysa sina ägg som en löneförmån. Tjänsten finns i en så kallad förmånsportal med en rad olika förmåner som medarbetare kan välja mellan. Några reflektioner:

Vad är den övergripande trenden?
Jobb och privat flyter allt mer samman. Kvinnor vill bestämma över sina kroppar. Nationella och globala förmånsportaler skapar nya frågeställningar för företag och samhälle.

Hur går en äggfrysning till?
Kvinnan får hormonstimulering under tio dagar och sedan plockas äggen ut och fryses. Äggen kan sedan användas för en IVF – en medicinskt framhjälpt graviditet. Hormonstimulering kan vara fysiskt påfrestande. Ingen dans på rosor. Det finns ingen garanti för graviditet. Ingen ökad risk för missbildningar har påvisats.

Vilka väljer att göra en äggfrysning?
Ofrivilligt barnlösa. Kvinnor som vill skaffa barn med en annan kvinna. Unga kvinnor som vill bestämma själva när de vill bli gravida.

Hur kommer det sig att detta får sån media?
Kvinnors kroppar väcker känslor. Nu vill kvinnor ha makt över sin fertilitet. Det finns också spekulationer om att företag skulle kunna använda detta för att påverka kvinnor att planera sin graviditet så den inte stör produktionen. Det sistnämnda tror jag inte på ett dugg men själva spekulationen kan ju påverka företagets relation med sina medarbetare  och företagets image negativt.

Hur ska företag tänka när det kommer till förmåner?
Personligen tycker jag att företag ska fatta strategiska beslut rörande vilka förmåner de erbjuder och de ska också förpacka och erbjuda dem på ett smart sätt. Företag kan välja förmåner som ligger i linje med de egna värderingarna. Har företaget en stark miljöprofil så kanske cykel och årskort till kollektivtrafiken är bättre förmåner än en tjänstebil. Har företaget en stark utvecklingsprofil så kan de satsa på utbildningsförmåner. Har man svårt att rekrytera och behålla personal kan det vara värt att erbjuda många och värdefulla förmåner. En viktig aspekt att lyfta in är att medarbetare kanske är intresserade av olika förmåner under olika perioder i sitt liv.

Vilken är den största utmaningen idag?
Endast 20% av medarbetarna vet vilka förmåner de har. Företagen betalar alltså för gratis kaffe, frukt, tjänstepension, fri parkering, extra semesterveckor, friskvårdsbidrag, hälsoundersökningar, föräldrapenningsutfyllnad, massage, gymkort, glasögon, mobiltelefon, dator, personalrabatt och mycket annat utan att medarbetarna tänker på det som en förmån eller ens vet att förmånen finns. Paketering och budskap är viktigt men glöms oftast bort.

Vilka är de populäraste förmåner idag?
Det beror på vem man frågar. Företagen brukar lyfta fram tjänstebil, sjukförsäkring, pensionslösningar och hälsoförmåner som populära förmåner. Medarbetare brukar önska utbildning, förlängd semester och gymkort men om de får välja mellan höjd lön och en löneförmån så tar de höjd lön.

Vad skulle du vilja ha för förmån?
I nästa inlägg kan du rösta om vilka tre förmån du helst skulle vilja ha. Jag uppskattar frukt, kaffe och förlängd semester men eftersom dessa är så självklara och nästan inte uppfattas som förmåner så väljer jag SL-kort, städhjälp och möjlighet att välja mobil, padda och dator.

Publicerat i Attraktiv arbetsgivare | Märkt , | 2 kommentarer

Så här fattar vi beslut i företag idag

Beslutsdoktorn genomförde idag under SAP-konferensen med 600 chefer från hela Sverige en enkät bland besökarna rörande vår syn på beslutsfattande:

  • 60% har dokumenterade processer för hur beslut ska tas. (Dokumenterade beslutsprocesser är 3 gånger viktigare än analys.)
  • 53% följer inte upp att det som är beslutat genomförs
  • 58% tar fram tydliga beslutsunderlag
  • 76% är bra på att fatta snabba beslut
  • 58% tar beslut även om inte alla är överens
  • 64% anser att kulturen påverkar beslutsfattandet
  • 67% anser inte att man investerar tillräckligt i utbildning och förändringsledning vid systemimplementation (se föregående blogginlägg)
  • 22% anser att det finns tydliga processer för hur vi ska agera om vi får olika typer av information
  • 23% anser att beslutsstödssystem tillhandahåller information som är lätt att först
  • 67% fattar beslut utifrån känsla snarare än fakta

Man kan väl ana att vår insikt i vårt beslutsfattande är lite svajigt. Vi vill hellre vara faktabaserade än agera på känsla. Trots detta tyder mycket på att vi går på känsla.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Lärdomar från Försvarsmakten

Rebecca Ingemarsdotter har som uppdrag att implementera SAP-system inom Försvarsmakten. Att driva projekt samtidigt som man genomför förändringsledning och utvecklar processer är oerhört svårt. Det har varit en lång resa med många gupp. Lärdomarna har varit att ha:

  • Vision & målsättning
  • Ledningens engagemang och stöd
  • Processorientering och organisationsanpassning
  • Förändringsledning inklusive kommunikation och utbildning
  • System/teknik utveckling
  • Överlämning till förvaltning och utveckling
  • Nyttohemtagning och värderealisering

För att ha användarvänliga system krävs att man har enkla processer. Ibland är det bättre att vänta med systemimplementationen till man har utvecklat enkla processer.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ditt företags strategiska resurser

I förra blogginlägget funderade du över vilka styrkor och svagheter ditt företag har i ett omvärldsperspektiv.

Nu ska vi titta på ditt företags interna resurser med hjälp av Collins och Montgomerys teorier. Vid en första anblick kan detta arbete se ut att vara något för säljavdelningen i företaget men läs vidare kommer du se hur mycket av de strategiska resurserna som ingår i HRs ansvarsområden. Det finns materiella tillgångar (som tillgång till affärslägen),  immateriella tillgångar (ett starkt varumärke tänk Apple) och våra förmågor (sättet vi arbetar på (tex Lean) eller den företagskultur vi har).

Strategiska resurser kännetecknas av:

  1. De är svåra att kopiera
  2. De tål stryk i längden
  3. Företag äger tillgången (inte enskilda medarbetare, leverantörer, kunder)
  4. De kan inte lätt ersättas av någon annan
  5. De är bättre än konkurrenternas (mer användarvänliga tex)

Tanken är att man ska investera i sina mest strategiska resurser för att överleva i längden.

Inför strategidagarna kan du som arbetar med HR använda denna teori för att visa varför det är så otroligt viktigt att satsa på att utveckla arbetsmetodiken och företagskulturen. Jag är tex helt övertygad om att de företag som arbetar över avdelningsgränserna kommer att vara mer framgångsrika än de som arbetar i stuprör. Vi vet sedan tidigare att företag med en stark kultur (Apple, Ikea, Starbucks mfl) har högre avkastning.

Publicerat i Okategoriserade | Märkt | Lämna en kommentar

Porters femkraftsmodell

Porters femkraftsmodell

Porters femkraftsmodell analyserar ett företags styrkor gentemot marknaden. För att ett företag ska kunna överleva i längden gäller det att ha ett erbjudande som håller. Fundera över var ditt företags styrka och respektive svaga punkt ligger. Genom att veta det och samtidigt hålla koll på trender så kan du och din ledningsgrupp fatta rätt beslut inför framtiden.

  1. Leverantörers förhandlingsstyrka – Leverantörer med unika erbjudande kan förhandla tuffare än leverantörer med många konkurrenter. Speciellt intressant blir detta för företag som sätter ihop en slutprodukt med komponenter från flera olika underleverantörer.
  2. Kunders förhandlingsstyrkaSmarta kunder kan spela ut företag mot varandra och få ett lägre pris. Finns det många val ökar kunderna förhandlingsstyrka. Finns det få val minskar förhandlingsstyrkan. Det ultimata exemplet på detta var när användarna började ladda ner musik och film istället för att köpa en fysisk CD. Det har tvingat fram tjänster som Spotify och Netflix.
  3. Substitut för varan eller tjänsten – Kan varan lätt bytas ut mot något annat pressas priser och därmed lönsamhet. Socker kan ersättas med sötningsmedel. Smör med margarin.
  4. Konkurrens från nya aktörer – Beror på inträdesbarriärer, det vill säga hur lätt det är att starta en konkurrerande verksamhet för en ny aktör. Finns det fördelar av en stor volym är det svårt för en uppstickare. Finns det ett begränsat antal licenser eller en mycket komplicerad teknologi skyddas de befintliga aktörerna som därmed kan hålla högre priser. Patentskydd är ett annat sätt att hålla nya aktörer borta och därmed upprätthålla lönsamhet.
  5. Konkurrens mellan befintliga aktörer – Har exempelvis de befintliga aktörerna investerat mycket kapital i produktionsanläggningar som inte kan användas till annat har de lågt incitament att ge upp och avsluta verksamheten. Växer marknaden lite eller inte alls blir det hårdare kamp om marknadsandelar mellan de befintliga aktörerna vilket, allt annat lika, driver priserna nedåt.
Publicerat i Förändringsarbete | Märkt , | Lämna en kommentar