Läsvärt – oktober 2016

Läsvärt:

• Per Grankvist i Resumé – Employer branding funkar inte (jo, det gör den men den måste spegla den verkliga företagskulturen och inte vara en uppsminkad gris, som Anna Dyhre uttryckte det)
• Googlestudie: Snälla team presterar bäst (jo, det jag brukar kalla social trygghet är en framgångsfaktor på jobbet)

Andra saker att hålla ögonen på:

• CareerEye där medarbetare och kandidater betygsätter arbetsgivare och som har fått in över 26 000 omdömen sedan starten i maj.

Till sist en kommentar till den aldrig sinande debatten om kvotering:

Om jag drev en flyktingförläggning…

Föreställ er följande:
Bussen med nyanlända anländer till flyktingförläggningen sent på kvällen. Det är kallt och mörkt och många har rest långt. Ovanför ytterdörren hänger en skylt med VÄLKOMMEN på flera olika språk. De som redan bor på flyktingförläggningen har förberett kvällsfika med bröd som de själva bakat. Man anvisas sängplatser där sängarna och påslakanen är byggda och sydda i flyktingförläggningens verkstäder. På barnens sängar väntar en nalle som en familj på orten har skänkt. Efter en natts sömn och frukost är det dags för samling och information med hjälp av digitala tolkar. Detta är vad som gäller på ”min” flyktingförläggning:

Grundläggande behov:

• Alla har möjlighet till en veckas vila efter ankomst. Då sker också en första inventering av fysisk och psykisk hälsa. Tolkar finns tillgängliga dygnet runt via Sveriges digitala tolktjänst (typ tolkar via Skype) som staten tagit fram.

Sysselsättning för att skingra tankarna och bidra:

• Under sin andra vecka väljer den nyanlände om man vill ”jobba” i bageriet, köket, städet, tvätteriet, trädgården, stallet, sy- eller snickarverkstaden som tillsammans gör flyktingförläggningen i princip självförsörjande. Alla arbetar 4 timmar per dag och på lördagarna åker man till stan och för att sälja sakerna på torget. Söndagar är ledigt.

Digitala verktyg för att lära sig svenska:

• På flyktingförläggningen finns som nämnts tidigare ett bageri. Där bakar de nyanlända bröd som de varje morgon levererar till de närliggande företagen. I gengäld får de var sin smartphone. På flyktingförläggningen finns trådlöst wifi.
• Alla ägnar minst fyra timmar per dag till att lära sig svenska i sina smartphones. Svenskaundervisningen sker genom digitala webinar och smartphonesappar. De digitala språktjänsterna är framtagna av staten och tillhandahålls öppet och gratis så att även de som är på väg till Sverige kan börja plugga svenska. Man registrerar sig och får certifikat för varje steg man klarar vilket sedan kan användas när man söker jobb.
• I gemensamhetsutrymmena talas endast svenska och där visas svensk TV som de nyanlända kan följa med i med hjälp av översättningsappar.

Samverkan med civilsamhället:

• Barnen uppmuntras att så snabbt som möjligt börja förskola och skola. Först i små klasser där de bara fokuserar på att lära sig svenska och sedan i ordinarie klasser. Förskolan och skolan ligger vägg i vägg med flyktingförläggningen och både förskolan och skolan förlägger delar av sin verksamhet i trädgården och i verkstäderna. De nyanlända är välkomna på skolans olika konserter och föreställningar.
• De närliggande företagen erbjuder sina medarbetare att förlägga några timmar av sin arbetstid på flyktingförläggningen. Exempel på aktiviteter som de gör är: agera god man, jobba i köket eller verkstaden eller ta med de nyanlända på utflykt. De nyanlända uppmuntras öva svenska och att nätverka.

Myndighetskontakter har samordnats och förenklats:

• Ett informationsmaterial om ansökningsprocessen delas ut med telefonnummer till ”Supporten”- en mångspråkig kundtjänst dit asylsökande kan vända sig med frågor.  Supporten har startats av staten i samarbete med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten som nu, genom ett trollslag, har tillgång till ett gemensamt datasystem där handläggarna lätt kan hitta information. Regler, rutiner och dokument är standardiserade över hela Sverige. Det finns snabbspår för de som har utbildning i bristyrken eller redan har ett arbete i Sverige
• Alla nyanlända får EN kontaktperson på kommunen som samordnar alla kontakter med myndigheter.

Praktik och jobb:

• Under den andra veckan få de nyanlända träffa en jobbcoach som inventerar utbildning, kompetens och intresse. De nyanlända delas in i fyra kategorier: 1. Har utbildning inom ett bristyrke (vård, it, lastbilschaufför). 2. Har erfarenhet av att driva eget företag. 3. Har gymnasieutbildning eller motsvarande. 4. Saknar skolgång. Insatserna anpassas sedan efter de olika grupperna.

• En gång i veckan anordnas ”CV-stuga” där man får hjälp att skapa en CV via de enkla webbformulär som Arbetsförmedlingen erbjuder på nätet. Resultatet blir en ”infographic” som ligger i en jobbsökardatabas av typen LinkedIn. Dit kan de nyanlända länka när de söker jobb. CV-stugan sköts av frivilliga HR-generalister på de närliggande företagen.
• Alla ska genomföra tre månaders praktik. Alla företag och offentliga organisationer (typ sjukhus, förskolor mfl) i Sverige är i lag ålagda att ha en praktikant per 20 anställda.

Visst vore man stolt över Sverige om nyanlända, civilsamhälle, stat och kommun samverkade på det här sättet? 

Aktivera medarbetarnas ledarskap

Hos många medarbetare finns det en ”sovande” ledarpotential. Genom att aktivera medarbetarnas förmåga att arbeta självständigt och ta egna beslut så ökar möjligheten för dig som chef att delegera. Samtidigt får du möjlighet att se vilka i din grupp som har potential att gå vidare till större uppdrag.

Som chef aktiverar du ledarpotential genom att öka svårighetsgraden  i arbetsuppgifterna. I början behöver du finnas tillgänglig kontinuerligt och stötta med instruktioner men vartefter kan du övergå till ett mer coachande ledarskap där du finns till hand som bollplank vid behov.

Exempel på att arbetsuppgifter som ökar svårighetsgraden är:

• Ha specifika ansvarsområden
• Delta i projekt
• Leda projekt
• Göra förstudier som avrapporteras i ledningsgrupp
• Vikariera för chefen
• Hålla avdelningsmöten

Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser och din förmåga som chef att våga låta någon annan lösa arbetsuppgifter som normalt ligger på ditt bord :).

PS. Glöm inte att ge både positiv och konstruktiv feedback. 🙂 DS.

Hur lyckas man med utvecklingsinsatser?

Enligt Keith Ferrazzi, utvecklingskonsult, finns det sju sätt att förbättra utveckling av medarbetare (jag har redigerat lite):

1. Inspirera ledare att utveckla och coacha sina medarbetare
2. Erbjud möjlighet att lära sig kunskap snabbt i en föränderlig värld
3. Uppmuntra medarbetare att ta ansvar för sin egen utveckling
4. Erbjud flera olika sätt att lära sig något nytt
5. Erbjud rörliga och globala team möjlighet att lära sig
6. Stöd ledarna att ha ett transparent och utvecklingsorienterat ledarskap
7. Matcha olika lärstilar till olika utvecklingsmöjligheter

Polisens platsannons borde få pris!

Arbetsmarknaden horisontellt och vertikalt påverkar hur vi röstar

Fler kvinnor än män arbetar inom offentligt sektor. Fler män än kvinnor är chefer. Detta kan tänkas påverka hur vi röstar. Se nedan ett citat ur Per Admans, fil dr och docent i statsvetenskap vid Uppsala Universitets inlägg:

För det första råder kraftig horisontell segregation på arbetsmarknaden, med kvinnodominans inom offentlig sektor och manligt övertag inom den privata. Det ligger alltså mer i kvinnors intresse med en stor offentlig sektor, och mer i männens intresse med en mindre (och sänkt skatt). Dessutom är löner sämre och möjligheterna att arbeta heltid mer begränsade inom den kvinnodominerade delen av arbetsmarknaden, vilket också kan påverka politiska åsikter. För det andra är arbetsmarknaden vertikalt könssegregerad, eftersom män fortfarande dominerar bland cheferna. Här sammanfaller könsskillnaderna alltså med social klass, och de med lägre position röstar som bekant mer till vänster.

Läsvärt – 7 augusti 2015

Nedan hittar du läsvärt inom ledarskap och organisation:

Netflix erbjuder föräldrar ett års ledighet
Enligt artikel i tidningen Wired har Netflix beslutat att erbjuda medarbetare som vill vara föräldralediga ett års ledighet. Beslutet ligger i linje med Netflix´s mål att underlätta för sina anställda att få till en bra balans i livet.

Tough love feedback in ten minutes
Här beskrivs ett sätt att ge snabb strukturerad feedback. Det jag gillar är att den är enkel och kort och att utformningen är anpassad till mottagarens dagsform. Dock så krävs förberedelse. Sedan måste man öva på att ge feedback men det är ju bara att sätta igång :).

Är icke-inkluderande reklam förenligt med SL:s arbetsgivaransvar?

Den här veckan annonserar Sverigedemokraterna i Östermalms tunnelbana. Reaktionerna har varit mycket starka. Flera medarbetare inom tunnelbanan har vittnat om att de känner sig olustiga inför budskapet och tvekar att gå till jobbet. Frågor om reklamen är förenlig med SL:riktlinjer och uppdrag har rests.

Först: vem ansvarar för vad?
Stockholms Läns Landsting (SLL) upphandlar vem som ska sköta tunnelbanan i Stockholm. Just nu är det företaget MTR som har det ansvaret. SLL äger 100% av aktiebolaget Stockholm Lokaltrafik (SL). SL är enkelt uttryckt ansvarig för spårdriften och stationerna i Stockholms kollektivtrafik.

Vilka sociala hållbarhets riktlinjer har MTR och SLL?
Så här står det på MTR:s ”Jobba hos oss” sida:

MTR speglar dagens mångfald i samhället. Vår grundsyn är att alla ska behandlas lika oavsett religion, kultur, kön eller sexuell läggning. Våra medarbetares mänskliga rättigheter är därmed en självklarhet. Mångfald är någonting positivt som bidrar till våra framgångar.

På Stockholm Läns Landstings sida om socialt ansvarstagande står följande:

Landstinget ska bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet för länets invånare. Vi strävar efter att utjämna olikheter som uppstått när invånare behandlats olika utifrån kön, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder eller andra individuella egenskaper. Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet omfattar alla landstingets verksamheter, både ur ett medborgar- och ett arbetsgivarperspektiv. Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för: 1. att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt 2. att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuellt funktionshinder eller andra individuella egenskaper 3. att resurserna fördelas rättvist och jämställt

Riktlinjer för reklam
SL:s riktlinjer för reklam i tunnelbanan är inte utformade så att det går att stoppa ickeinkluderande-budskap i dagsläget. Eller i vilket fall så väljer SL att inte att stoppa kampanjen. Sådan här reklam skulle aldrig förekomma i Londons kollektivtrafik. I Transport of London:s ”Advertising policy” står det under punkt 7.2:

Section 404 of the GLA Act provides that when exercising its functions, the Authority, including the Mayor, have a duty to have regard to the need – (a) ‘to promote equality of opportunity for all persons irrespective of their race, sex, disability, age, sexual orientation or religion; (b) to eliminate unlawful discrimination; and (c) to promote good relations between persons of different racial groups, religious beliefs and sexual orientation.’

För mig är det är en självklarhet att SLL, SL och MTR som är stora arbetsgivare med medarbetare som speglar hela Sverige ska stå för inkluderande värderingar och därmed förbjuda icke-inkluderande budskap i i kollektivtrafiken.

Tillägg 5 aug: I USA har debatten om politiska och stötande budskap pågått en längre tid. I våras beslutade MTA i New York att förbjuda politisk reklam. Liknande beslut har tagits i Philadelphia och Chicago.

Välj de tre förmåner du helst skulle vilja ha!

I förra inlägget så pratade vi om äggfrysning som löneförmån. Nu tänkte jag att ni skulle få säga vad ni vill ha för förmåner:

Jag har valt att inte ta med kaffe, frukt och extra semestervecka som kompensation för obetald övertid eftersom de anses som en självklar del av arbetslivet.

Frysta ägg som löneförmån

Som ni säkert hört har 220 000 svenska kvinnor nu möjlighet att frysa sina ägg som en löneförmån. Tjänsten finns i en så kallad förmånsportal med en rad olika förmåner som medarbetare kan välja mellan. Några reflektioner:

Vad är den övergripande trenden?
Jobb och privat flyter allt mer samman. Kvinnor vill bestämma över sina kroppar. Nationella och globala förmånsportaler skapar nya frågeställningar för företag och samhälle.

Hur går en äggfrysning till?
Kvinnan får hormonstimulering under tio dagar och sedan plockas äggen ut och fryses. Äggen kan sedan användas för en IVF – en medicinskt framhjälpt graviditet. Hormonstimulering kan vara fysiskt påfrestande. Ingen dans på rosor. Det finns ingen garanti för graviditet. Ingen ökad risk för missbildningar har påvisats.

Vilka väljer att göra en äggfrysning?
Ofrivilligt barnlösa. Kvinnor som vill skaffa barn med en annan kvinna. Unga kvinnor som vill bestämma själva när de vill bli gravida.

Hur kommer det sig att detta får sån media?
Kvinnors kroppar väcker känslor. Nu vill kvinnor ha makt över sin fertilitet. Det finns också spekulationer om att företag skulle kunna använda detta för att påverka kvinnor att planera sin graviditet så den inte stör produktionen. Det sistnämnda tror jag inte på ett dugg men själva spekulationen kan ju påverka företagets relation med sina medarbetare  och företagets image negativt.

Hur ska företag tänka när det kommer till förmåner?
Personligen tycker jag att företag ska fatta strategiska beslut rörande vilka förmåner de erbjuder och de ska också förpacka och erbjuda dem på ett smart sätt. Företag kan välja förmåner som ligger i linje med de egna värderingarna. Har företaget en stark miljöprofil så kanske cykel och årskort till kollektivtrafiken är bättre förmåner än en tjänstebil. Har företaget en stark utvecklingsprofil så kan de satsa på utbildningsförmåner. Har man svårt att rekrytera och behålla personal kan det vara värt att erbjuda många och värdefulla förmåner. En viktig aspekt att lyfta in är att medarbetare kanske är intresserade av olika förmåner under olika perioder i sitt liv.

Vilken är den största utmaningen idag?
Endast 20% av medarbetarna vet vilka förmåner de har. Företagen betalar alltså för gratis kaffe, frukt, tjänstepension, fri parkering, extra semesterveckor, friskvårdsbidrag, hälsoundersökningar, föräldrapenningsutfyllnad, massage, gymkort, glasögon, mobiltelefon, dator, personalrabatt och mycket annat utan att medarbetarna tänker på det som en förmån eller ens vet att förmånen finns. Paketering och budskap är viktigt men glöms oftast bort.

Vilka är de populäraste förmåner idag?
Det beror på vem man frågar. Företagen brukar lyfta fram tjänstebil, sjukförsäkring, pensionslösningar och hälsoförmåner som populära förmåner. Medarbetare brukar önska utbildning, förlängd semester och gymkort men om de får välja mellan höjd lön och en löneförmån så tar de höjd lön.

Vad skulle du vilja ha för förmån?
I nästa inlägg kan du rösta om vilka tre förmån du helst skulle vilja ha. Jag uppskattar frukt, kaffe och förlängd semester men eftersom dessa är så självklara och nästan inte uppfattas som förmåner så väljer jag SL-kort, städhjälp och möjlighet att välja mobil, padda och dator.